När utförare ska utveckla

Det är svårt för en organisation som under lång tid präglats av utförarkultur att helt plötsligt börja utveckla. 

Kommunal verksamhet är i grunden utförare av uppdrag som bestämts på nationell eller lokal nivå. Organisationskulturen präglas ofta av ett starkt förvaltningsperspektiv och byråkratiska strukturer. Passiv regelefterlevnad styr verksamheten, vilket har ansetts viktigt för att upprätthålla rättssäkerhet och likställighet i utförandet. 

När många kommuner nu står inför tuffa ekonomiska utmaningar finns behov av att hitta mer effektiva sätt för det kommunala uppdraget. Det behövs utveckling inom alla möjliga områden. Ett exempel är Stockholms stads kvalitetsprogram som nämner ordet innovation 45 gånger på 44 sidor. Alla verksamheter och alla medarbetare förväntas bidra till nya sätt att skapa värden för stadens medborgare.

För de flesta verksamheter innebär det att börja tänka i helt nya banor, något som ställer krav på annan struktur, kultur och strategi. Det är en stor utmaning för de kommunala verksamheterna de närmaste åren. 

Här är några av de förändringar jag ser behöver genomföras:

Mindre fokus	Mer fokus
Arbetsuppgifter, rutiner	Mål, visioner
Riskminimering	Bra riskbedömning
Standardiserade planer	God planering
Följande av planer	Daglig ledning
Roller och befattningar	Kunskap och kompetens
Top-down	Bottom-up
Information	Dialog
Kostnader	Investering
Bevarande	Värdeökning

I en traditionell utförarverksamhet är vi vana att det oftast blir som det är tänkt, att vi gör det vi ska, och får ett förväntat resultat. Vi har därför svårt att bedöma risk och ta hänsyn till osäkerhet som utveckling innebär. Antingen så bortser vi från och underskattar risker (många projekt misslyckas i onödan), eller så undviker vi risk helt genom att låta bli att driva utveckling. Vi har en överdriven tillit till standardiserade planer, samtidigt som vi underskattar behovet av daglig ledning och styrning. Det finns även en övertro till formella roller och befattningar, samtidigt som verklig kunskap och kompetens allvarligt underskattas. 

Vi behöver ändra förståelsen för vårt uppdrag – från rena utförare till att även vara utvecklare. Det innebär ett helt annat tankesätt där kreativitet och drivkraft är centrala förmågor, något som ofta har setts som negativt inom förvaltningskulturen (min personliga erfarenhet). Vi måste även flytta fokus från formella titlar och tillhörigheter som skapar inlåsningar, till de kompetenser som personerna i organisationen verkligen besitter. Lärande blir därigenom mer centralt när inflytande över verksamheten bygger på kunskap snarare än på befattningsstrukturer.

Den här förändringen innebär ett paradigmskifte för många kommunala verksamheter. Idag har vi antagligen svårt att förstå hur stor skillnad det är mellan att vara utförare och utvecklare. Vi kommer att behöva nya kompetenser, nya strukturer, nya värdegrunder, nya arbetssätt, och inte minst nytt fokus för att kunna förändra hur vi genererar och levererar värde till medborgarna. Dags att börja utveckla!